Vårrundan 2010 – en kall historia.

Sedvanlig uppsamling utanför kartongen för de som ville åka extra mycket moppe i grupp. Vi blev väl 10-15 stycken, inklusive Flozzy på sin nyinförskaffade Zündapp. Detta var, trot eller ej, första gången som jag sett Flozzy åka moppe!

Mot Björkhagen med Erik och undertecknad i spetsen. I höjd med Enskede Värdshus kom första haveriet för dagen – punka på bakdäcket för en mopedist. Detta lagades på plats av flinka fingrar! Väl i Björkhagen kunde vi snabbt konstatera att uppslutningen inte var i samma dignitet för föregående år, kan ju ha berott på vädret. Det var väl 8 grader varmt, blåsigt och ingen sol, vilket gör det effektiva temperaturen till max 2 grader…de som lämnat långkalsongerna hemma denna dag upptäckte nog att manligheten krupit in i kroppen när de kom hem…

”Hand upp för Ägg & Ansjovis!!!” Sedvanlig förbeställning av mackor. När det var ”åkatajm” så var vi säkert 100 stycken eller så och vi for iväg. Är man 100 moppar på en rad så blir kopplet ganska långt och det är en jäkligt ball upplevelse att delta i sådana här evenemang! Kul också med de trevliga människor som med glada tillrop och vinkningar också tycker att det är roligt när vi kommer farande. Ovanligt få surkärringar med käpp detta år. Inga gubbtjuvar som försökte ställa sig i vägen heller…Skönt, men samtidigt så är ju det en viktig del av den totala glädjen att göra dessa bittra människor förbannade. De som med nummerlapp på bröstet som deltog i en löptävling i höjd med Hammarbybacken såg väl sådär lyckliga ut när vi passerade och deras friska lungor fylldes med blårök. Genom Sickla och vidare ut mot Älta. Ungefär 300 meter från Hellasgården blev det tvärstopp för Postis – nåt allvarligt fel på kopplingen kunde konstateras efter en okulär besiktning. ”Jag får leda den hem till Västertorp”….Kul!

Väl framme i Hellasgården var många stelfrusna och satte kurs mot värmestugan och caféet, där det åts fisksoppa, mackor och allt möjligt. Värt att nämna är att Postis dök upp i Hellas med en fungerande moppe helt plötsligt. Från stendöd till livs levande på mindre än 15 minuter, och då utan något mekande….Vissa har tur….En mindre skara stannade kvar och drog vidare på egen hand och den stora klungan drog vidare mot slutdestination Caféet i Orhem. Jag har för mig att solen tittade fram och det blev faktiskt riktigt skönt! Kaffe och smörgås för de flesta. Efter fika och vila började gruppen att splittras och troligtvis åkte de väl hem.

Vi som utgått från kartongen gjorde sällskap tillbaka (efter att jag försökt smita tillsammans med Postis och fått en utskällning av Erik som förklarade att man faktiskt meddelar när man planerar att åka hem...vilket är självklart…man har en del att lära av de gamla och visa….På väg tillbaka tappade vi Flozzy som hade torskat nåt gummi till ena fotpinnen, men han kom fram tillslut. Väl i Västberga var det någon som lovat att det fanns bira att köpa – det var fler än jag som var lite törstig efter en heldag på moppen. Ingen hade nycklar så Flozzy sågade upp hänglåset till ölkylen…Slutet gott – Allting gott! Lite i kyligaste laget – men en mycket trevlig runda med många häftiga moppar att vila ögonen på….