Fy faan vá han verkar barnslig den där Jonte!

Den frasen har nog uttalats mer än en gång... Varför undrar du ?? Jo det är nämligen så att jag leker med moppar.. Javisst MOPPAR.. Inget underligt med det, det gör massor av ungdomar (inte lika intensivt nu som förr kanske) men i allafall.. Den stora skillnaden är väl kanske att jag har fyllt 43 !!!

Å med moppar menar jag inte färgglada design-urflippningar med elstart, vattenkylning, hjälmfack å cdi-tändning. Inga tupperwareracers tillverkade av gamla bilbälten å dåligt ursköljda petflaskor. Moppar klena som en plastgaffel från en Sibylla korvmoj. Och med fjärrkontroll till trimmet !! Fy faan va osexigt. Nej jag menar rejäla moppar. Moppar som är hantverksmässigt tillverkade av stål och metall. Grejer som tål en vurpa utan att man måste styrensanera olycksplatsen efteråt.

Jag har alltid haft ett STORT motorintresse som i sin tur bidragit till att 100-tals bilar båtar mc:n moppar husvagnar husbilar husbussar mm passerat revy genom mitt liv.. Jag har sedan ungefär hälften av min huvarande ålder delat mitt liv med min vackra tålmodiga hustru Eva. Som ni kanske förstår så krävs det att ens andra hälft har ett stort tålamod å givetvis lite av eget intresse (eller tvärtom) i det man håller på med på fritiden (och det har Eva) annars skulle det aldrig funka. Vi har även lyckats med att sätta två kottar till världen. Angeliqa 16år (åker Compact från 70-talet) och Kristian 15 år (som jag misstänker har 2-taktsolja istället för blod i kroppen).

Jag halkade in på den här tvåtaktsstigen för ca 5 år sedan, å där har jag blivit fast. Precis som många andra i min ålder.. Å jag tror mig veta varför. För vem minns inte 15-årsdagen.. Känslan friheten frigörelsen från dom vuxna. Och givetvis den behagliga möjligheten att av morsan å farsan vara helt oberoende beträffande kroppens förflyttning. Man har ju MOPPE nu och (jagkandravartjagvill).

Med fjunig överläpp, en Röda Lacket svidandes innanför densamma å en moppe mellan påkarna..DÅ ÄGDE MAN VÄRLDEN.. Den känslan lämnar nog aldrig ens sinnen.
Och med tanke på dagens uppspeedade tempo i samhället med alla måsten förstår jag att många vill känna den känslan igen. Känslan av den enkelhet och avkoppling som en moppetur ger/gav.
Därför är detta otroliga uppsving som blivit dom senaste åren med alla dessa moppeklubbar,träffar,marknader å mopperace mm mm runt om i vårat avlånga land inte konstigt. Snarare självklart. ( om man fortfarande diggar moppar alltså )

Många skruvare har sina hobbybilar ståendes nuförtiden. Skämmandes under sina dammiga skynken..Varför ?
Frågar man kan det låta ungefär så här. Rodden..Äh va faan, finns inte tid i helvete vettu.. Måste ju få stil på mopparna serru..

Moppar = svårt beroendeframkallande. Simple as that

Just för dagen är väl ca 8-10 moppar sambos i mitt garage. Moppar byggda i olika stilar å med olika karaktärer. Som sagt väldigt olika men.. En gemensam tråd löper genom alla mina moppar.. VÄSSET..
Alla gjorde det. Och alla gör det. "TRIMMAR" (en del kallar det visst för viktkompensation numera :) Jag växte upp i Vasastan i Sthlm på 70-talet å hur jag än försöker minnas kan jag inte komma på en enda polare som inte åkte väss..

Å precis likadant är det idag.. Alla mina nuvarande mopedbröder/systrar, vare sig dom är 30 40 50 60 eller 70 år så åker dom vässat. Givetvis mer eller mindre, men det hör liksom till på nå`t sätt. ( det ska lixom va lite vässat )
Det va ju likadant förra gången man va femton.. Moppandet fick en ny dimension när femhalvan åkte på.. Spänningen å farten ökade. Impfaktorn på brudarna inte bara ökade, den mångdubblades..
Hur är det idag då frågar man sig ?
Spänningen och farten finns ju givetvis kvar.. Men om det där med impfaktorn överensstämmer i dag skall jag låta vara osagt.. ( men jag e tveksam :)

Dessa små rader vill jag slutligen sammanfatta med följande uppmaning.

HAR DU EN MOPPE...ANVÄND DEN
HAR DU INGEN MOPPE: SKAFFA EN!