Lördagen den 26 juli

Svärfar var uppe före mig och fick äran att sparka liv i lägret, själv hoppade jag själaglad ur sängen 05.03 och hoppades att få röja i lägret bland sovande mopedister. Ack vad jag bedrog mig och mumlade ”gubbfan…..”, eller något sånt….. Några käkade frukost i lugnan ro och andra packade febrilt. Dappe rökte frukost, Kalle mumsade så att skägget var fullt och Femhalvan velade kring och letade efter bortsprungna tältpinnar, ur kaoset föddes någon sorts ordning sakta men säkert…..

För säkerhets skull så packade vi in Klabas moppe och kärra i min bil och även Staffans åkdon.

 

Straxt före 06.00 så var alla utom Bertil och Olof resklara. Bertil och Olof , som skulle åka med sin färja till Oskarshamn 11.15, var också uppe och vinkade av och vi lovade varandra att vi skulle ses här nästa år för att ta det som vi missat detta år. Mopparna startade upp utan större problem och påbörjade 3 km färden till Visbys hamn. Vi startade bilen och följde efter blåröken och roade oss åt att se alla morgontröttas miner när det brokiga gänget vinglade iväg. Vi åkte om gänget och ställde oss i hamnen för dom sista filmbilderna, som inte blev så bra eftersom gänget plötsligt åkte mot fel färja…. Lite panik blev det, men tillslut så kom killarna och Karin på rätt färja och faktum är att det fanns en liten sist gnista kvar i Klabas moppe, då han faktiskt själv körde ombord på m/s Visby.

 

En tomhet uppstod plötsligt i bröstet, fan va jag redan saknade mina knäppa och vilda moppepolare. En liten tröst var att jag hade två kvar på tomten, men när jag stod där och såg färjan lägga ut så hoppades jag att det snart, mycket snart, skulle bli ett nytt år och en ny sommar…….

Jag vaknade upp ur drömmandet och fann mig fånigt stående och titta efter en skitig färja, och jag som hade gäster i svärfarsans trädgård. När jag kom tillbaka till Vibble så såg jag att det var vis rörelse i herrarna Carlssons och Adelinds tält, ett bevis på att man hade för avsikt att vakna.

Efter någon timme så tog vi en fika tillsammans och sammanfattade veckan som gått. Det var intressant att få höra Olofs version, han som redan provat Gotland ett år tidigare. Sen var det kul att höra vår ”åldermans” bedömning och hur vi ”ungdomar” skött oss. Kontentan blev att även herrarna Carlsson och Adelind var mycket nöjda med veckan och redan hade det klart för sig att man skulle tillbaka hit nästa år för att fullfölja och avsluta det vi på grund av olika orsaker missat.

 

Det blev ett uppsluppet avskedskaffe som samtidigt blev ett perfekt avslut på det bästa moppeminne som jag har sparat i minnet, i alla fall från min ”vuxna” moppetid. Det blev ännu ett bistert avsked när dom två verkliga profilerna under denna resa vinkade farväl och åkte mot sin färja till Oskarshamn.

Själv skulle jag tillbringa några dagar med familjen på ön och hinna hitta en Crescent Raket från 1961 i perfekt originalskick och lyckas packa in även den i husvagnen, innan jag återvände till fastlandet.

 

Resan för grabbarna till Nynäshamn och Oskarshamn gick utan några incidenter och på lördagskvällen så var alla åter i sina trygga hem. Själv så fick jag sällskap med Kalle på hemresan några dagar senare. Han hade återvänt för att hämta hem sin Dappe Alabama med släp som tidigare under sommaren hade havererat och som nu blivit lagad och ville hem. Även vår resa till fastlandet gick utan problem skillnaden för mig var att jag bara behövde åka 6 km från färjan i Nynäshamn till Torpet i Stora Vika för att där avsluta semestern med några sista moppedagar med familjen. Till min glädje så fann nu hustrun att moppekörning inte är så tokigt och eftersom mellansonen innan Gotlandsresan blivit 15 så kanske nästa års resa blir en familjeangelägenhet, vi får väl se……..

 

Sammanfattning:

Att se Gotland från moppesadeln är helt klart det ultimata sättet att se allt trevligt som finns att bese på ön. Att sedan semestra på Gotland med moppe, en ö som nästan saknar backar, är lika ultimat det. Trots att större delen av Stockholm tillbringar sin semestertid på Gotland så finns det alltid plats i full ensamhet och alltid en tom strandremsa. Service, delar, mackar och bolag finns alltid i direkt närhet och de bofasta är alltid trevliga och hjälpsamma, men se för sjutton till att moppen är i bra trim innan du ger dig dit! Packa också vad du behöver och ta bort hälften, och hälften av det kommer också att vara orört när du kommer hem, tro oss: Vi vet!

Redan innan vi lämnat ön så var vi alla överens om en sak; We will be back!

 

Tillbaka